inte mycket begärt.

 
Ibland går saker fort.
För fort för att hinna med.
För att säga hej då. Och tack. För allt.
 
Ibland händer det utan förvarning, utan förnimmelse även om förvåningen uteblir.
För att det funnits en känsla innan. 
Av mörker. Sorg. 
Men ändå.
 
Att få säga hej då. Och tack. För allt.
Det var väl ändå inte mycket begärt...?
 

Kommentera här: