Mödan värt.
Att livet inte alltid går som på räls, är väl bekant för de flesta.
Något jag och min kollega säger nästan varje dag: "alltid är det något"- och det är det faktiskt.
Även om livet i stort är bra, jobbet är kul och känns utmananade, vännerna är flera och så där fantastiska så att en knappt kan önska sig bättre, hälsan finns, de nära relationerna är stabila...så är det oftast ändå nåt som gnager. Det kan vara av många olika art, det där som gnager, det kan vara en tanke som inte vill släppa taget, eller något fysiskt hinder på nåt sätt som gör att saker hänger upp sig, det kan vara besked om någon nära och kär som blivit sjuk, någon som varit med om en olycka, någon som mår kass av olika anledningar.
Livet drabbar, i olika grad och i olika perioder men det drabbar.
Ibland är en bättre rustad för drabbning, ibland sämre där fjärilarna i magen inte vill sluta studsa runt eller där hjärnan inte kan stänga av ens för en sekund. Men på nåt sätt kommer en igenom, på nåt sätt lär en sig alltid något - litet eller stort om det som just hänt och hur en ska göra om det händer igen. Oftast, inte alltid, kommer det en liten lärdom på köpet. Då är det i alla fall mödan värt, på nåt sätt.
Joey