Vemodig.

 
Frukost på balkongen idag, premiär för just detta både för i år och också på denna balkong. 
Underbart stilla ute och värmande sol.
Satt stilla där ett bra tag, så skönt. 
Insöp lugnet. Fågelsången.
Tacksam att få sitta där, få göra just detta, men också med en oro. 
Den där ovissheten och oron över att saker kan förändras snabbt. 
 
En vemodig känsla denna dag, som jag inte riktigt får grepp om.
Den får väl helt enkelt vara där tills den vet var den ska ta vägen.
 
Pöss på er ❤️

Kommentera här: