Johanna Roth

 

Det var en väldigt stillsam, lantlig och harmonisk midsommarafton vi hade!

Sill & potatis, jordgubbar & glass o grädde, grillmat på kvällen...så gott.

 

Promenad för blomplock, skratt o fniss när vi föreställde oss att bonden som ägde träden o blommorna skulle komma o vi skulle komma på vad vi skulle svara. LåtsaS va från annat land...Ryssland? Hm, lite svårt att härma...

Danmark? Norge? Danska är INTE lätt....Vi lät nog som svenske kocken i mupparna ungefär.

Som tur var kom ingen bonde som ifrågasatte oss...:-)! Och blomsterkransar blev det!

 

Vi hälsade på kossorna.

Stod där en lång stund och lät oss bli slickade på fingrarna. Sällskapliga och lugna. Fridis blev förtjust (ja, det var ömsesidig kärlek) i speciellt en ko som hon gav namnet Leja.

Säkert en klok och vis ko som förstod skönheten i att bli klappad o kliad.

Och att notera: min forna koskräck var bortblåst!!! Det var riktigt mysigt!

 

Nu är det tidig midsommardag.

Lite duggregn utanför, fågelsång och en traktor som börjat arbeta långt bort.

Det är en slags annorlunda ro här.

En ro som inte, på samma sätt, känns hemma.

Det ät en slags andra andning här, där syret går djupare i lungorna.

 

Och jag tänker på mina tankar när jag var ung vuxen.

Att jag såg mig själv på landet, i ett rött litet hus med vita knutar, ängsblommor precis utanför och hög fågelsång.

Var det detta jag såg då, djupt i mitt inre?

Var det detta lugn jag liksom kände då?

 

Vad vet jag...?

Nu vet jag att det snart är dags för god frukost.

Med kaffe och ägg, sill och juice.

Och insupa dagen.

 

Ha en fin dag kära ni!

 

❤

Johanna