Så olika...
Efter en lite smått galen natt och lite sömn, tänkande ungar och kärlek till dem trodde jag att dagen skulle bli tuff.
Det blev en BRA dag!
Inte alls så trött som jag liksom borde va.
Tog på mig gympapjuck o satte i lurarna i öronen, min folkmusiklista där många låtar är av coola Marie Boine.
Mitt i promenaden blev jag bjuden av mannen och barnen på fika på vårt "närfik" - mysigt!
Matlagning på schemat: pastasås på curry, grädde, vitlök, bacon, majs, broccoli o kycklingfond. Och svartpeppar. Stora bonusdotterns favorit och även bonussönernas- enkelt men uppskattat!
Annars en del ro, men också en del smolk med funderingar om prioriteringar som följd...
Insikten som sjunker allt djupare in: hur OLIKA man kan tänka. Hur det kan låta djupt, vackert och klokt men ganska ofta är tomma ord.
När man kommer till kritan försvinner ansvarskänslan och någon annan får liksom ta tag i det som ska fixas.
Olika är ordet.
Och jag ska andas djupt, äta pastasås med alla barm boende i detta hus och med min fina sambo.
Det är min prioritering ikväll:-)
Joey