Efteråt
Känt mig seg, frusen och trött idag.
Vet inte riktigt vad min hjärna hållt hus i natt, förutom att inte ha sovit särskilt gott?!
Undrar om det kan bero på att någon liten höna pratat i sömnen för att vad hon varit värd....:-)?
Nåja, tänkte att jag nog bara är seg - utan större anledning och framför allt utan att jag skulle tycka för synd om mig...och jag hade dessutom tagit med mig träningskläder så det fanns liksom inga ursäkter!
Gick med Landstingets oversize-fängelse-liknande-uräckelfula-kofta på mig halva dagen på jobbet, men tog ändå tag i min ryggsäck....öppnade blixtlåset och klädde på mig träningskläderna fort som tusan för att liksom inte kunna ändra mig!!
Marsch iväg!
Och så här efteråt...efter dusch och matplanering så känns det ju himla skönt att jag tog mig dit!
Älskelsen är på sin dans, och sen blir det älskbesök, chili con carne och lite chill - blev ju rätt bra ändå:-)!!!
Men förresten, varför var Landstinget tvungna att köpa in de fulaste kläder de kunde hitta...?! Mörkl gråblå klänningar (som jag ALDRIG skulle ta på mig!), mörkgår mysbyxor och koftor, därtill världens mest osexiga skjortor som utan Bh under kunde tas för någon annan slags mode...hu så fult!
Blir man som patient upplyft av dessa färger? Skulle inte tro det. Dessutom ser alla likadana ut (förutom de som har lite egna kläder med sig och på sig). Varför inte lite gladfärger på ett sjukhus, kan ni tala om det för mig?
Och kanske i några strl som är lite mer passande, så att en kofta slipper se ut att vara en oversize morgonrock?!
Jag tror att det kallas i-landsproblem...men dock.
Färger påverkar oss.
Både väggfärger och färger vi bär på oss, närmast kroppen.
Och kanske en smula välmående hade gjort susen - i form av en gosrosa kofta till den gamla damen med grå håret, voila! Så blir hon ju piggare bara hon ser sig i spegeln vettja!
/Johanna