Tiden går...följ med!
Frida 2006Halmstad strand 2006, Frida var en liten plutt:-)
Hjälp vad tiden går!! Jag säger det ofta, och tänker det ofta...för det känns verkligen som att tiden går fortare och fortare ju äldre man blir! Hur känns det så inte för de kära paranteserna som satt mig till världen, som har sprungit ännu fler år än jag?
Ofattbart känns det ibland. Pratade jul på jobbet häromdagen. Den är snart här igen, fast jag verkligen tycker att det var alldeles nyss vi firade den här på Alpen. Tiden går, tiden flyger i raketfart och det gäller att hänga med!!! Jag vill inte missa en dag av det, livet. Jag vill följa med, sträcka ut mina vingar, sträcka min rygg och min hals och följa med...!
Vill se min älskelse, som liksom är min stora, lilla älskelse...vill se henne och följa henne på hennes resa. Se vad som händer framöver. Så mycket jag vill uppleva och vara med om, vill insupa varje sekund och göra det bästa av varje ögonblick.
De här dagarna hemma har jag ändå kunnat konstatera att sömn gjorde gott, var nyttigt och skönt. Musiken i spotify tillfredsställde mig med tonerna, en latte med min kärlek och en skön omfamning gjorde mina dagar. Idag känner jag mig piggare efter meditation o skön musik. Sett en skön film, A beautiful Mind. Fantastiskt bra, underbar kärlek i den som är starkare än allt annat.
Kram till dig.
Johanna
skriven
Det är ju bara 4 år sen och ändå ser Frida inte ut som Frida på bilden utan en "liten unge". Tiden går sannerligen snabbt...